Lek, identitet och utveckling
Lars-Erik Berg är professor emeritus i socialpsykologi vid högskolan i Skövde och styrelseledamot i det svenska Lekfrämjandet IPA, som jobbar för barns rätt till lek. Han har under lång tid studerat och skrivit om barns identitet och utveckling och berättar att leken hjälper oss att utveckla en hel rad av grundläggande färdigheter som vi inte hade klarat oss utan.

– Leken ger det mesta av den kunskap ett barn behöver. I leken tränar man minnet, kreativiteten och våra sociala färdigheter och därmed också det mesta av det vi kallar intelligens, berättar Lars-Erik.

I ett debattinlägg på Pedagogiska Magasinet skriver han:

“Faktum är att hjärnforskningen visar att lärandet i både matematik och svenska skulle förbättras med hjälp av musik- och lekverksamheter. Några grundläggande fakta ger oss mycket att tänka på. Hjärnan är inte ett bankkontor med stängda och välbevakade dörrar och separata rum. Den är ett öppet kontorslandskap där verksamheter försiggår på oförutsedda sätt och där fönster och dörrar står öppna mot samhället. Hjärnan är vårt sociala organ, och i denna funktion har den av evolutionen fått förmågan att förbättra sig själv.”

Konsekvenser av att undervärdera leken
Forskaren och professorn i psykologi vid Universitetet i Boston, Peter Gray, skriver att barns möjlighet till fri lek dramatiskt har minskat i utvecklade länder de senaste 50 åren. Något som visat sig ha allvarligt negativa effekter på barns fysiska, mentala och sociala utveckling.

Om vi föreställer oss hur vi tidigare levt - på gårdar och ute på landsbygden, där det fanns mycket plats för lek - är det kanske inte så överraskande att leken idag inte tar samma plats. Men Lars-Erik menar att det mest skrämmande är att det idag finns en ganska spridd föreställning om att leken är oproduktivt tidsfördriv som barn håller på med.

– Vi behöver mer allmän kunskap och respekt för att leken är absolut nödvändig för vår utveckling, säger han och önskar att vi kunde göra mer plats för den både i och utanför skolan.

Den största utmaningen som han ser det är att myndigheterna inte ger leken tillräckligt mycket uppmärksamhet.

– Tidigare var det så viktigt att låta barn få leka fram till dess att de började skolan. Dessutom skulle leken få ta mer plats i skolan då förskolan blev en del av den, men istället har det blivit tvärtom. Traditionell skolundervisning tar lekens plats och det ger inte barn samma möjlighet att utveckla sig och forma sin identitet.

Vad definieras som lek?
– Leken utgår från ett behov av att förstå omvärlden, säger Lars-Erik och förklarar att det är svårt att definiera vad som är lek, men att det finns viktiga element som hjälper oss att identifiera vad lek är.

– Det första är att leken alltid är något man tycker är kul. Det andra är att det är ett fritt val. Det betyder att leken inte ska vara kontrollerad eller för hårt strukturerad. Finns inte dessa två element, är det inte lek man pratar om.

Hur kan leken bli del av lärandet?
Lek är automatiskt en del av lärandet och kan användas för att lära sig nya saker så länge det görs på lekens sätt. Fördelen med att använda sig av lek i lärandeprocesser är att det ger motivation när barn upplever den som rolig.

– Då blir det ingen skillnad på lek och arbete. Och arbetet kommer inte upplevas som något tråkigt och jobbigt, säger Lars-Erik.

Så när leken ska bli en del av lärandet är det viktigt att komma ihåg de två elementen - att det är något fritt och roligt - för att det ska kunna användas som ett verktyg i inlärningen. Det betyder att man först och främst behöver se till att det finns utrymme för barnen att leka, för att lärandet ska ha effekt.

Lässpelet Poio - att lära genom lek
Lässpelet Poio, som kan användas både hemma och i skolan, är ett exempel där lek och lärande går hand i hand. I spelet får barnen inga instruktioner, något som uppmanar dem till fri lek och på egen hand ta reda på vad de kan göra i den värld de befinner sig. I Poio får de utforska och upptäcka saker i sin egen takt. Spelet kan liknas vid en slags digital lekplats där de får känslan av att de snarare leker än övar på läsning. Genom det här förhållningssättet har Poio bevisat att det går skapa ett effektivt verktyg för lästräning som barnen vill hålla på med.

– Ett digitalt verktyg som tillåter barn att leka ser jag inget ont i. Om leken dessutom handlar om att lära sig läsa är det toppen. Förmågan att kunna bokstäver och hur de förhåller sig till varandra för att bilda ord och meningar är grunden för att kunna förstå omvärlden. Jag hoppas att Poio kan uppmuntra barn till att själva skapa ord och meningar och därigenom våga uttrycka sig. Läsning och förståelse för andras historier är ett utmärkt sätt att utveckla barns intelligens, både kognitivt och känslomässigt, säger Lars-Erik.

Var delaktig i leken hemma
Som förälder är det inte alltid lätt att veta hur man ska involvera sig i barnens lek eller om det är bättre att låta dem få leka fritt. Därför ger Lars-Erik några tips.

– Förstör inte leken genom att tvinga på den utan låt den få vara frivillig. Och undvik att tidsbegränsa den utan låt barnen i möjligaste mån få leka färdigt.

Han berättar att det är bra om föräldrarna vill vara del av leken, men att det måste få vara barnen som styr den. När föräldrarna är delaktiga blir det mer socialt. Delar av leken kanske också blir mer utmanande när en vuxen är med, men det gör samtidigt att barnen lär sig mer av den.

– Lägg dig på barnets nivå först och känn av vad som fungerar, men prova gärna att gå utanför deras kunskaper så att de lär sig mer, råder Lars-Erik. Barn är i regel positiva till utmaningar och så länge de går i en riktning som barnet tycker är roligt, är det bara bra.

INFO:
Lars-Erik Berg är styrelseledamot i det svenska Lekfrämjandet IPA och professor emeritus i socialpsykologi vid högskolan i Skövde. Han har under lång tid varit intresserad och engagerad i barns identitet och utveckling, vikten av lek och interaktion mellan människor. Han har gett ut flera publikationer på temat och skriver nu på en bok om förskolebarns utveckling av sin identitet med fokus på lekens betydelse. Hans vision är att fler ska förstå och känna till lekens betydelse och att det ska ges mer plats för lek i vårt skolsystem.

Lekfrämjandet IPA är en organisation som arbetar för barns rätt till lek. De är en del av International Play Association och stödjer FNs barnkonventionen för barns rättigheter.

Speciallärare till tidningen Mitt i Stockholm:
“Ett innovativt läsverktyg som Poio fyller en viktig funktion”